Celiaki eller IBS? Lär dig skillnaderna

Celiaki är en autoimmun sjukdom där intag av gluten leder till skador på tunntarmen. IBS är en matsmältningsstörning som orsakar smärta och obehag. IBS-symtom kan komma och gå, medan celiakisymtom och tarmskador uppstår varje gång personen äter gluten. De två tillstånden är väldigt olika, men de har liknande symtom som blossar upp efter att man ätit vissa sorters mat.

Symtomen på celiaki varierar, men kan omfatta magkramper, uppblåsthet, diarré, förstoppning, illamående eller kronisk trötthet, samt psykologiska symtom som ångest och depression. Vanliga IBS-symtom är också magkramper, uppblåsthet, diarré och förstoppning. Personer med IBS tenderar att ha episoder minst sex gånger om året. Huruvida dessa IBS-perioder varar några dagar eller flera veckor beror på personen och kan skilja sig från ett tillfälle till ett annat.

Celiaki är en autoimmun sjukdom som utlöses av glutenintag. Gluten är ett protein som finns i vete, korn och råg. Hos personer med celiaki får gluten immunsystemet att attackera de celler som kantar tunntarmens vägg. De skador som uppstår hindrar kroppen från att smälta maten på rätt sätt och fullgott tillgodogöra sig de näringsämnen som finns i den. Förutom matsmältningssymtom kan detta leda till en mängd andra hälsoproblem, inklusive anemi, undernäring eller dålig tillväxt hos barn.

Glutenintolerans, eller icke-celiakibaserad glutenkänslighet, är samlingsnamn som används för de människor som inte tål gluten och upplever symtom som liknar dem som människor med celiaki får, men som inte bär genen för celiaki. Återigen är nyckeln diagnos. Om gluten verkar utlösa symtom är det viktigt att testa även för celiaki. Är detta test negativt kan det vara så att du har en glutenkänslighet som inte är celiaki, vilken också kan behandlas med glutenfri kost.

Celiaki har en specifik och effektiv behandling, nämligen att anamma en strikt glutenfri diet. Om man undviker gluten uppstår inte den skadliga autoimmuna reaktionen och symtomen avtar.

IBS-behandlingen är mer komplex och individualiserad. Det finns inget botemedel mot IBS, men det finns kost- och livsstilsförändringar som kan minska symtomen. En läkare kan också ordinera läkemedel för att lindra vissa symtom, som till exempel diarré eller förstoppning.

De allra flesta personer med IBS säger att vissa livsmedel utlöser deras symtom. Vanliga “utlösande” livsmedel är exempelvis mejeriprodukter, vitlök, lök, alkohol och vissa frukter, som äpplen. En glutenfri kost kan också hjälpa IBS-drabbade. FODMAP är kortkedjiga kolhydrater som absorberas dåligt i tunntarmen och har kopplats till IBS-symtom. Om du har IBS, tala med en läkare och/eller dietist om att identifiera vilka livsmedel som kan utlösa eller förvärra dina symtom.

För att diagnosticera celiaki kan ett enkelt blodprov indikera närvaron av de antikroppar som associeras med tillståndet. Vanligtvis analyseras även en biopsi som tas från tunntarmen för att bekräfta diagnosen. Första gradens släktingar till personer med celiaki bör också undersökas för att fastställa att de inte har samma diagnos.

Det finns inget specifikt test för IBS, så diagnosen baseras på symtomrelaterade kriterier. Det är viktigt att hålla reda på dina symtom och arbeta systematiskt tillsammans med din läkare för att ta itu med var och en av dem på lämpligt sätt.

Det är också viktigt att du talar med en läkare om du har något av symtomen i samband med IBS eller celiaki. Din familjehistoria kan vara relevant, och att hålla reda på matintaget kan också vara till hjälp. Båda tillstånden kan vara svåra att hantera, men båda har behandlingar som kan hjälpa dig att leva livet till fullo.