FacebookIBS är en engelsk förkortning för irritable bowel syndrom, vilket översätts till “irritabel tarm” på svenska. Forskare och sjukvårdspersonal förstår inte helt de bakomliggande orsakerna till IBS. Många faktorer verkar vara inblandade och det kan även finnas genetiska komponenter som ger vissa människor anlag för att få IBS. Här är det du behöver veta om orsakerna till IBS samt vat du kan göra om du råkar ut för sjukdomen.
Vad är IBS?
Det “irritabla tarmsyndromet” är en mycket vanlig gastrointestinal störning som drabbar ungefär 15 % av den globala befolkningen, det vill säga runt en av sju personer, vilket gör den till en av världens vanligaste sjukdomar. Det sägs att var tionde person i Sverige lider av sjukdomen, som är vanligare hos kvinnor än män. Tillståndet kallades tidigare “colon irritabile”, “tjocktarmskatarr”, “funktionella tarmbesvär” eller “funktionell tarmsjukdom” och kan ge förstoppning, diarré, besvärande gasbildningar och magsmärtor.
Här är några av de kännetecknande symptomen på IBS:
- Smärtor eller obehag i buken (magont, magknip)
- Förstoppning, diarré eller båda
- Uppkördhet
- Känslor av uppblåst mage
- Besvärande gasbildning
- Att få bråttom till toaletten
De flesta som har IBS upplever milda till måttliga symtom, vilka oftast kan hanteras med kostförändringar och stresshantering. Allvarliga fall av IBS kan däremot kräva både kostrådgivning och medicinsk behandling. Även om IBS kan hanteras i det längre perspektivet finns det i dag inget botemedel.
Vad orsakar IBS?
De exakta orsakerna till varför IBS uppstår är okända men forskare och sjukvårdspersonal har identifierat flera av de faktorer som verkar spela in. Oavsett de bakomliggande orsakerna till IBS utlöses symtomen i regel av två saker: mat och stress. Matallergier är sällan inblandade i fall av IBS, men man vet att vissa livsmedel kan förvärra symtomen. Stress är inte heller en direkt orsak men kan göra IBS-symtomen värre.
Här är några av de potentiella orsakerna till IBS:
- Tarmkänslighet – Personer med IBS uppvisar ofta ökad tarmkänslighet; de har en mycket känslig tarmvägg. Detta tillstånd drabbar ungefär 60 % av de som lever med IBS, och kan göra dem mer känsliga för tarmens normala rörelsemönster.
- Allvarlig infektion – Vissa människor utvecklar IBS efter en allvarlig bakteriell infektion eller virusinfektion. Gastroenterit är vanligtvis kopplad till fall av IBS.
- Onormal tarmmotilitet – “Dysmotilitet” är läkarnas term för när maten rör sig snabbare eller långsammare än vanligt genom tarmarna. Ungefär en av tre personer med IBS upplever detta problem. Långsam tarmmotilitet resulterar ofta i förstoppning medan snabb tarmmotilitet orsakar diarré.
- Läckande tarmsyndrom – Även känt som intestinal permeabilitet. Läckande tarm är ett tillstånd där matpartiklar, toxiner och patogener som normalt finns i tarmarna läcker ut i blodomloppet. Personer med IBS kan ha läckande tarm.
- Förändringar i tarmfloran – Bakterierna i matsmältningssystemet bryter ner mat och hjälper kroppen att absorbera näringsämnen. En förändrad balans mellan goda och dåliga bakterier kallas dysbios och tros spela en roll vid IBS.
Irritabelt tarmsyndrom anses vara ett kroniskt, det vill säga långvarigt, tillstånd. Även om det inte finns något botemedel och man i regel inte kan bli fullt frisk kan symtomen ändå förbättras, försvinna eller förändras över tid med korrekt hantering av tillståndet.
Vad kan du göra åt det?
Om du upplever IBS-symtom är det första du bör göra att prata med din läkare. Hon eller han kan utvärdera dina symtom och utföra en fysisk undersökning för att bekräfta diagnosen. Eftersom det inte finns något enskilt test för IBS kan din läkare behöva utesluta andra potentiella orsaker till dina symtom. Försök inte diagnostisera dig själv. Din läkare kan till exempel rekommendera en låg FODMAP-diet för att hantera dina IBS -symtom, särskilt om mat utlöser dina symtom. Monash University rekommenderar en trestegsprocess för att eliminera FODMAPs från kosten, långsamt återinföra dem för att identifiera dina specifika utlösande faktorer och sedan undvika dessa faktorer för att åstadkomma en långsiktig IBS-hantering. Du bör arbeta med en erfaren registrerad dietist som kan leda dig genom processen. Många rapporterar förbättrade symtom inom två till sex veckor efter att ha inlett en FODMAP-reglerad diet.
Även om det alltså inte finns något botemedel mot IBS är tillståndet ganska lätt att hantera med hjälp av förändringar i kosthållning och livsstil. Att identifiera dina matutlösare är viktigt – detta gör att du kan njuta av några måttliga till höga FODMAP-livsmedel samtidigt som du undviker dem som faktiskt utlöser dina symtom.
